Del 1 – Frågor & svar om biodekontaminering med vH2O2 i aseptiska isolatorer

förångad H2O2 i aseptiska isolatorer
Joni Partanen
Product Manager
Published:
Industriell tillverkning och processer
Industriell mätning
Life Science

Under vårt webbseminarium om biologisk dekontaminering med vH2O2 och optimerad cykelutveckling i aseptiska isolatorer fick vi många intressanta frågor. Det här är det första av två blogginlägg där gästpresentatören Rick Nieskes från Ardien Consulting och Vaisalas produktchef Joni Partanen svarar på de frågor som de inte hann ta upp under seminariet. Om du ännu inte har sett webbseminariet kan du titta på inspelningen. 

Fråga: Är turbulent eller enkelriktat luftflöde att föredra för isolatorer som genomgår vH2O2-dekontaminering? 

Rick Nieskes: Jag skulle föredra ett turbulent luftflöde, för att maximera homogeniteten hos vH2O2 i isolatorn.  Med det sagt är det också möjligt att skapa tillräcklig turbulens med ett enkelriktat luftflöde genom att helt enkelt sänka luftflödets hastighet.  Om du är osäker kan du göra luftflödesvisualiseringar för att ta reda på om graden av turbulens är tillräcklig.

Fråga: Kan vi utveckla en biodekontamineringscykel med vH2O2 genom att uppskatta den mängd förångad väteperoxid och den exponeringstid som krävs för att uppnå en viss dekontamineringsnivå?   

Joni Partanen: Jag tycker att Ricks presentation ger bra insikter om cykelutveckling. Genom att mäta relativ mättnad och vH2O2-koncentration medan du utför validering kan du få mer kunskap om cykelns effektivitet. Om du använder kontinuerlig mätning kan du se eventuella förändringar som inträffar under cykeln och dra lärdomar, till exempel om eventuell årstidspåverkan eller om fel uppstår på någon utrustning. 

Fråga: Rekommenderar ni att man använder enzymatiska indikatorer för löpande validering?

Rick Nieskes: Enzymatiska indikatorer är ett användbart verktyg vid validering, och de gör det absolut lättare att få en tydlig bild av vad som händer.  Jag ser enzymatiska indikatorer som ett viktigt komplement till biologiska indikatorer, men inte nödvändigtvis som en ersättning för dem.

Fråga: Generellt sett, vilket tryck ska man använda på isolatorn? (Positivt eller negativt tryck eller omgivningstryck?)

Rick Nieskes: För aseptiska isolatorer är rekommendationen att hålla ett positivt differentialtryck i relation till rummet, som är högre än 10 pascal (enligt PIC/S PI 014-3).  Det innebär att isolatorns installationspunkt alltid kommer att vara cirka 60 Pascal, för att väga in de dynamiska tryckvariationer som uppstår vid användning av handskar.

Fråga: Stämmer det att HPP272-sensorn har två utgångskanaler? Hur kan man då göra temperatur- och fuktighetsmätningar?   

Joni Partanen: Det stämmer. De analoga utgångarna på HPP272-proben är begränsade till endast två kanaler. Det finns två lösningar för att få tillgång till fler parametrar. För det första kan du till exempel använda digital Modbus RTU-kommunikation, vilket gör att du kan läsa alla mätparametrar, få diagnostik och optimera sensorrengöringstiden. Om du vill ha fler än två analoga utgångar kan du ansluta HPP270 till en Indigo-värdenhet, till exempel Indigo520. Med en Indigo-värdenhet kan du få upp till fyra analoga utgångskanaler. Indigo500 har andra användbara egenskaper, som en lokal display, konfigurationsmöjligheter och datavisualisering.

Fråga: Om H2O2 är i flytande tillstånd, fångas det då upp i filtreringssystemet?

Rick Nieskes:

Det beror på hur systemet är designat och på om vH2O2 förs direkt in i isolatorn eller om det först går igenom HEPA-filter.  Om vH2O2 förs in genom HEPA-filter leder det vanligtvis till längre luftningstider eftersom vH2Oabsorberas i HEPA-filtermediet.  

Oavsett hur systemet är designat beror mängden vH2O2 som förs in i isolatorn till största delen på hur finfördelat vH2O2 är vid och kring mättnadsförhållanden vilket så småningom leder till ett jämviktstillstånd vid kondensationsförhållanden.

Fråga: I presentationen gick ni upp till en relativ mättnadsnivå på 85 %. Men kondenseringen inleds vid 100 % RS. Vore det inte logiskt att gå upp till 100 % relativ mättnad?

Joni Partanen: Kom ihåg att den önskade installationspunkten delvis är beroende av probens plats. Om man till exempel placerar sensorn i det geometriska centrumet i en miljö så kan man förvänta sig att det är varmare där än vid fönstren. Kondensering börjar alltid på den kallaste platsen. Med det i åtanke kan det vara riskabelt att sätta målvärdet för relativ mättnad till 100 % RS, eftersom ångan sannolikt har börjat kondensera på de kallaste platserna långt innan den når målvärdet på mätplatsen.

Fråga: Finns det data om absorption/desorption av olika material (till exempel anodiserad aluminium)?

Rick Nieskes: Det finns publikationer där man jämför den relativa inverkan som olika material har på den mikrobiocidala effekten hos vH2O2, men vad gäller absorption och desorption av vH2O2 för olika material får man undersöka det från fall till fall.  Jag har faktiskt ett protokoll i min verktygslåda för just detta ändamål.

Fråga: Kan det katalytiska lagret på HPP270-sensorn påverka ppm-värdet för kammaren? 

Joni Partanen: Det katalytiska lagret på sensorn är bara några kvadratmillimeter, så det har försumbar effekt på miljön inuti probfiltret. När vi utvecklade PEROXCAP® för proberna i HPP270-serien var vi särskilt noga med probmaterialen, eftersom vi inte vill påverka mätnoggrannheten för några absorberande material. I våra tester har rostfritt stål och PTFE visat sig vara de mest lämpliga materialen för proberna.

Fråga: Måste man göra termisk kartläggning för biologisk dekontaminering med vH2O2? Kan ni ge några rekommendationer om hur man gör det?  

Rick Nieskes: Temperaturkartläggning krävs för att det ska gå att validera biologisk dekontaminering med vH2O2.  Kartläggningen innebär att man identifierar kalla och varma platser i isolatorn som man kan rikta kemiska och/eller enzymatiska indikatorer och/eller biologiska indikatorer mot.  Jag hade med lite allmän information om detta i min presentation.

Redaktörens anteckning: Om du vill veta mer om temperaturkartläggning kan du titta på vårt webbseminarium ”Mapping made Easy” och läsa den här applikationskommentaren: ”8 steg för att kartlägga en kammare”.     

Läs mer om Ardien Consulting eller kontakta Rick Nieskes.


 

Webbseminarium: Beräkningar och formler för förångad väteperoxid

I det här webbseminariet pratar vi om metoder för att beräkna olika variabler för fuktighet och förångad väteperoxid, till exempel relativ mättnad, miljondelar (ppm) och daggpunktstemperatur för blandningar. En fördjupad förståelse av de här variablerna kan hjälpa dig att omsätta dina kunskaper i praktiken, till exempel för att beräkna koncentrationer av vH2O2 i olika typer av biologiska dekontamineringsprocesser.

Titta nu

Ny kommentar