blog

Vanliga fallgropar vid installation av VVS-utomhussensorer

Vanliga fallgropar vid installation av VVS-utomhussensorer
Senior Product Manager
Lars Stormbom
Senior Product Manager
Published: Jan 13, 2020
Buildings and Indoor Air Quality
Industrial Measurements

Det här är den tredje och sista delen i vår bloggserie där vi diskuterar vanliga fallgropar vid installation av VVS-sensorer med fokus på mätfel orsakade av felaktig installation. I det här inlägget fokuserar vi på sensorer för utomhusfuktighet och CO2. Utomhussensorer påverkas av väder och solstrålning. Eftersom de installeras vanligtvis i  ett mindre antal, kan installationsfelen bero på mindre erfarenhet och förståelse av utomhussensorer. 


Solstrålning

Det är viktigt att ha en sensor med ett bra solstrålningsskydd – strålningsskydd av dålig kvalitet kan leda till att sensorerna värms upp och anger felaktiga värden. Det är också viktigt att säkerställa att ytorna under strålningsskyddets plattor är svarta. Se Figur 1 nedan.

Black undersides in a radiation shield.
Figure 1: Black undersides in a radiation shield.

 

Om plattornas undersidor är vita kommer strålningsskyddet inte att fungera korrekt, vilket förstärker solstrålningens uppvärmande effekt. Särskilt i stadsmiljöer kan strålningsskydd även bli smutsiga, vilket kan öka uppvärmningen. Därför lönar det sig att putsa strålningsskyddet då och då för att bibehålla mätnoggrannheten.


Ställe

För att minska uppvärmningseffekten bör VVS-utomhussensorer monteras i ställen med fritt luftflöde och vind, helst på en stolpe bort från byggnader eller på ett tak. Väggsensorer fungerar bättre på nordliga väggar, men alla väggar kan värmas upp av solstrålning. En varm vägg värmer upp den omgivande luften som sedan flödar upp till sensorn och resulterar i mätfel. Undvik mörka ytor och montera inte sensorerna under takfoten. Takfoten rekommenderas ibland av tillverkare som inte medför ordentliga strålningsskydd med sina produkter och som strävar att minska effekterna av solstrålning genom att säkerställa att sensorerna inte står i direkt solljus. Resultatet är dock att då solljuset värmer upp väggen ackumulerar den varma luften under takfoten, vilket leder till felaktiga och opålitliga mätvärden.


Kanaler för frånluft

Ett vanligt installationsfel är montering av utomhussensorer för nära frånluftskanaler. Detta gör det möjligt för frånluft att gå in i utomhussensorn som då mäter frånluften istället för omgivningen. 

Om man mäter koldioxid utomhus för att balansera ett luftflöde, ska man undvika att montera sensorn i ett dödutrymme – det är viktigt med bra ventilation. Felet är vanligt i parkeringshallar. Bilar är en betydlig källa av koldioxid, och ett dödutrymme i en parkeringshall kan ha förhöjda CO2-halter som inte alls är representativa av utomhusluften. Om man vill mäta CO2 i utomhusluft rekommenderas montering i ett öppet utrymme nära ett luftinlopp. 

Koldioxid mäts för att uppnå rätt luftflöde i ett rum. Skillnaden mellan CO2-halterna utomhus och inomhus används som proxy för mänsklig närvaro, d.v.s. hur många personer ska vistas i området man försöker kontrollera. Till exempel ökar tung trafik CO2-värdena för utomhussensorer. Denna nivå jämförs mot värdena från en inomhussensor, som kan installeras till exempel i en frånluftskanal (Figur 2).

High CO2 conditions are being measured by an outdoor sensor, with lower levels being recorded by an indoor sensor installed in the return air duct.
Figure 2: High CO2 conditions are being measured by an outdoor sensor, with lower levels being recorded by an indoor sensor installed in the return air duct.

 

Den egentliga skillnaden mellan sensorerna, som man typiskt försöker få till ca 600 ppm, används för att avgöra hur mycket frisk utomhusluft som behövs och hur stor del av luften kan rekonditioneras för luftfuktighet och temperatur. Genom att undvika för mycket frisk luft kan man i vissa fall spara mycket energi, särskilt om luften måste avfuktas märkbart före användning. 

Det är en bra idé att välja en högklassig CO2-sensor som avsetts för utomhusbruk och använda dess signal för att balansera alla utrymmen i byggnaden, som alla har en egen inomhussensor. Det här underlättar underhållet av utomhussensorn och gör att du har råd med en sensor av hög kvalitet som inte kommer att gå fel efter en tid. Mätintervallet som ska mätas utomhus är egentligen ganska liten, så korrekta mätningar måste kompensera för alla temperaturvariationer. Från utomhussensorer krävs också bättre exakthet och stabilitet än från inomhussensorer. Om CO2-sensorn utomhus driftar påverkar det luftflödena i byggnaden. 

Väder

Det är inte alltid soligt: ibland måste man beakta regn, snö, och dåligt väder av olika slag. Till exempel då det regnar kommer sensorn i kontakt med vatten, vilket kan leda till avdrift eller för höga fuktighetsvärden. Bra luftflöde tillåter vattnet att avdunsta och säkerställer pålitliga mätvärden. Men om du behöver 100-procent korrekta värden för avgörande nödvändiga ändamål, kan du fundera på montering med probuppvärmning. Detta kommer att alltid hålla sensorn torr, men det kräver också en skild temperaturmätning, eftersom den uppvärmda sensorn kan mäta endast fuktigheten men inte temperaturen. Förutom regn kan hårda vindar kräva att sensorn motstår is och höga vindhastigheter. Figur 3 visar en utomhussensor med tung ansamling av is orsakad av underkylt regn – som tur kan Vaisala-sensorer lätt klara av dylika förhållanden. 

An outdoor sensor completely covered in ice after a freezing rain test
Figure 3:  An outdoor sensor completely covered in ice after a freezing rain test.


Val av högklassig sensor som avsetts speciellt för utomhusinstallation hjälper dig att minimera effekterna från dåligt väder.
 

Add new comment